En introduktion till ET Prognosstyrning

Det är inte bara utomhustemperaturen som avgör värmebehovet för en byggnad. Även solstrålningen och vinden spelar en avgörande roll. Att en byggnad värms upp när solen lyser in genom fönstren vet vi alla. Likaså att huset förlorar mer värme när det blåser än när det är vindstilla ute. Däremot vet vi kanske inte alla att de olika väderparametrarna temperatur, vind, molnighet och solstrålning varierar beroende av varandra. I regel blåser det mindre ju kallare det är. Samtidigt är kalla dagar ofta soliga, i motsats till milda och blåsiga dagar. Därför avtar ökningstakten i värmebehov med fallande temperatur. Det finns med andra ord inget linjärt samband mellan energibehov och utomhustemperatur, vilket tydligt framgår av nedanstående figur.

SMHI Graf

Energibehov för uppvärmning vid olika dygnsmedeltemperaturer. Figuren visar ett års statistik av fjärrvärmeleveranser i Norrköping.

Energitillförseln regleras idag i regel efter rådande utomhustemperatur med hjälp av stegvis linjära styrkurvor inom olika temperaturintervall. Detta medför dock en rad problem. Låt oss anta att värmesystemet justeras in vid en viss utomhustemperatur så att önskad temperatur erhålls inomhus. Vid varje annan temperatur kommer systemet med den linjära styrkurvan att tillföra för mycket energi. Varje väderväxling medför alltså ett onödigt slöseri med energi.

Med tanke på byggnadens värmetröghet har dessutom vädret under den närmast föregående tiden betydelse. Vid väderförändringar uppstår därför lätt svårigheter att upprätthålla önskad innetemperatur. Exempelvis ger en övergång från en kall natt till en klar dag med stort solvärmetillskott genom fönstren ofta stora övertemperaturer inomhus. Vid mildare men mulet och blåsigt väder blir det istället lätt kyligt inomhus - med klagomål från hyresgäster som följd. I en sådan situation är det inte ovanligt att man reglerar upp temperaturen. Detta förstärker dock tendensen till övertemperaturer vid återgång till kallare men lugnt och soligt väder. Följden blir alltså ständigt återkommande justeringar av reglerkurvan.

I byggnader försedda med fläktventilation eller luftbehandlingssystem kan övertemperaturer motverkas, men då till priset av ökad energianvändning - man använder dyrköpt elektrisk energi för att bli av med redan betald värme eller gratisenergi från sol och personer – knappast ett intelligent hus.