Lägre energiförbrukning och bättre inneklimat

SMHI har utvecklat och marknadsfört prognosstyrning sedan mitten av 90-talet. En av de första installationerna gjordes 1995.

Två identiskt lika hyresfastigheter har utrustats med samma typ av styr- och reglersystem. Den ena fastigheten har haft konventionell radiatorstyrning, den andra har styrts med hjälp av SMHI:s prognosstyrning.

En gång per dygn har den prognosstyrda fastigheten tagit emot en femdygnsprognos från SMHI med timvärden på ekvivalent temperatur. Prognosen har skickats via internet direkt till undercentralen i byggnaden. Med hjälp av prognosstyrningen har man lyckats sänka den årliga energiförbrukningen med 10-15 procent. De största besparingarna, upp mot 20 procent, har gjorts under höst- vinter- och vårmånader då solens gratisenergi bäst kan tas tillvara. Beräkningar visar att årsenergibehovet för ett flerfamiljshus bör kunna reduceras med 20 procent eller mer vid fullt utnyttjande av solens värmetillskott.

SMHI Graf

SMHI:s prognosstyrning ger ett jämnare inneklimat och lägre effekttoppar, och har visat kunna ge en besparing på 10-20 procent per månad. Figuren visar dygnssignaturen för en prognosstyrd fastighet.

Prognosstyrningen har också lett till att man fått en jämnare inomhustemperatur och därför ett bättre inneklimat. I båda byggnaderna har inomhustemperaturen uppmätts i olika lägenheter. Börvärdet för innetemperaturen var i båda fallen +21 grader. Resultaten av mätningarna visar tydligt att den prognosstyrda byggnaden har haft en mindre spridning i temperaturen samt mindre övertemperaturer än den icke-prognosstyrda byggnaden.

Smhi Graf

Figuren visar inomhustemperaturens variation under ett dygn i en prognosstyrd resp. en och icke prognosstyrd fastighet.

Såväl teoretiska studier som praktiska erfarenheter visar alltså att prognosstyrning gör det möjligt att sänka energiförbrukningen med 10-20 kWh/m 2 och samtidigt förbättra inomhusklimatet. Under det senaste året har allt fler fastighetsägare insett denna möjlighet, och idag styrs ett flertal byggnader, i huvudsak flerfamiljshus, kontor, sjukhus och skolor över hela landet med hjälp av prognoser.